Mål för OSA ska främja hälsa och stärka organisationens förmåga att motverka ohälsa. Arbetsgivaren ska låta arbetstagarna medverka när målen tas fram och se till att de känner till dem. Formulera målen så att ni kan förstå vad som ska förbättras, hur ni ska arbeta och hur resultatet ska följas upp.
Vad omfattar mål för OSA?
OSA betyder organisatorisk och social arbetsmiljö. Det handlar bland annat om hur arbetet leds och fördelas samt om samarbete och stöd. Målen kan därför rikta in sig på förutsättningar i arbetet, exempelvis tydligare kommunikation eller bättre möjligheter att få hjälp. Ett allmänt önskemål om att alla ska må bra behöver konkretiseras för att ge vägledning.
AFS 2023:2, 2 kap. 5 §, anger själva kravet på mål. Målen ska vara skriftliga om verksamheten har tio eller fler arbetstagare. Även mindre verksamheter ska ha mål, men omfattas inte av just detta skriftlighetskrav. En skriftlig formulering kan ändå vara ett praktiskt stöd för att komma ihåg vad ni har kommit överens om.
Skilj mål från aktivitet och riskåtgärd
Ett mål beskriver ett önskat förhållande. En aktivitet beskriver något ni gör för att komma dit. Att genomföra ett möte eller en utbildning är därför inte samma sak som att arbetsförhållandena har förbättrats. Bestäm vad aktiviteten ska bidra till och hur ni ska kunna märka skillnaden i vardagen.
Målarbetet ersätter inte skyldigheten att undersöka risker och genomföra nödvändiga åtgärder. Om det finns en konkret risk för ohälsa behöver arbetsgivaren hantera den inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ett långsiktigt mål får inte bli ett skäl att skjuta upp sådant som behöver göras nu. Håll gärna isär målens utvecklingsarbete och handlingsplanens bestämda åtgärder.
Låt arbetstagarna bidra innan formuleringen låses
Fråga vilka arbetsförhållanden som hjälper människor att göra ett bra arbete och vilka som behöver utvecklas. Samla konkreta situationer från olika delar av verksamheten. Personer med andra arbetstider eller arbetsställen kan ha erfarenheter som inte kommer fram på ett vanligt gemensamt möte. Medverkan behöver därför ordnas så att berörda grupper faktiskt kan delta.
Arbetsgivaren ansvarar för målen och arbetet med dem. Medverkan innebär inte att ansvaret läggs över på arbetstagarna eller skyddsombudet. När förslag har bearbetats bör ni återkoppla vad som har valts och varför. Det hjälper arbetstagarna att förstå målen och hur de hänger ihop med de frågor som de själva har lyft.
Ett exempel: bättre tillgång till stöd
Exempel: en arbetsgrupp beskriver att det är oklart vem som kan hjälpa till när en svår situation uppstår. Ett mål kan vara att arbetstagarna ska ha tydliga och fungerande vägar till stöd i sådana situationer. En möjlig aktivitet är att tydliggöra kontaktvägar och ersättare. Uppföljningen behöver sedan undersöka om stödet verkligen går att få.
Ni kan exempelvis gå igenom erfarenheter från situationer där hjälp behövdes och fråga om kontaktvägen fungerade. Anpassa underlaget till verksamheten och hantera personuppgifter varsamt. Syftet är att förstå arbetsförhållandena, inte att rangordna enskilda personer. Om uppföljningen visar att stöd saknas behöver ni undersöka orsaken, inte bara påminna om rutinen.
Gör arbetssättet tydligt
De allmänna råden till 5 § anger att arbetsgivaren bör ha en tydlig strategi för att nå målen och att de behöver vara förankrade i ledningen och organisationen. Ett praktiskt sätt är att ange ansvarig, aktiviteter och tidpunkt för uppföljning. Detta är ett arbetssätt som konkretiserar målen, inte en föreskriven universell mall.
Bestäm även hur ni ändrar arbetssättet om det inte hjälper. Ett genomfört möte eller ett förbättrat enkätvärde behöver tolkas tillsammans med andra erfarenheter. Dokumentera vad ni drar för slutsats och vad som behöver undersökas vidare. Då kan uppföljningen leda till faktiska förbättringar i stället för att enbart visa att aktiviteter har genomförts.
Fördjupa kunskapen där den behövs
Om arbetet visar otydliga prioriteringar kan vår artikel om prioritering vid hög arbetsbelastning ge mer stöd. För chefer, arbetsledare, HR och skyddsombud som behöver fördjupning finns OSA Online, lärarledd utbildning via Teams. Utbildning kan stödja kunskapen; arbetsgivaren behöver också ge förutsättningar att använda den.
Källor och avsändare
Arbetsmiljöverket, AFS 2023:2. AFS 2023:2, 2 kap. 4–5 §§ och allmänna råd; grundföreskrift. AFS 2023:1, 6 och 11–14 §§. Kontrollerat 2026-09-29. Se även AFS 2023:1. Källkontroll: 29 september 2026. Artikeln ges ut av AB Kompetensutveckla, en privat utbildningsaktör.
Foto: Christina @ wocintechchat.com M / Unsplash, används enligt Unsplashs licens. Bilden är illustrativ.